lietuviškai 
svenska 
english
För tredje året i rad:
Litauiska föreningen i Sverige möter medlemmar och vänner från andra föreningar och länder i Litauen, den här gången i Varena.
Datum: lördagen den 9 augusti 2008
I sommar arrangerar Litauiska föreningen i Sverige för tredje gången evenemanget ’Lär känna de små städerna i Litauen’; den här sommaren i Varena, dit vi bjuder alla dem av våra medlemmar och vänner i och utanför Sverige som har en möjlighet att komma och lära känna inte bara en charmig del av Litauen utan också trevliga människor – både litauer och besökare. Programmet består av många spännande inslag, bland annat besök i den etnografiska byn Marcinkonys, det unika naturreservatet Čepkeliai och besök på biodlarmuseet. Dagen avslutas med en gemensam dans- och sångkväll med fantastisk underhållning av den etnografiska ensemblen i Marcinkonys byalag. Och ca. 22.00 – alldeles speciellt för våra svenska vänner – kräftfiske och efterföljande kok och kräftskiva !!!
Alla som vill delta i Varena-besöket ombeds att anmäla sig senast den 5 juli till valdyba@lietuviai.se eller på telefon till Daiva Bžeskiene mobil 073 6379307 eller Virginijai Langbakk mobil 070 59 70680.
Om ni behöver hotell och/eller samordning av transport till och från Varena så hör av er så snart som möjligt på ovanstående adress!
Väl mött i Varena den 9 augusti!
Föreningsstyrelsen
Program i Varėna den 9 Augusti 2008.
Rapport från Varèna
I början av augusti var vi ett trettiotal personer från Litauiska Föreningen i Sverige, som besökte staden Varèna, som ligger i södra Litauen. Vice borgmästaren Alvydas Valeiska hälsade oss välkomna och berättade om regionen. Det är landet största med över 30 000 invånare. Där hittar man också Litauens största nationalpark Dzukija med stora arealer av orörda träskmarker.
Området är täckt av stora skogar och bär- och svampplockning har stor ekonomisk betydelse. Varèna har t o m utnämnts till Europas svamphuvudstad. Varje år arrangeras mästerskap i svampplockning. 2007 deltog 56 grupper med fyra personer i varje och för varje år växer antalet deltagare. Sista helgen i september är det en färgsprakande svampfestival i Varèna och den lockar tusentals besökare.
Turistnäringen har blivit allt viktigare för regionen, som framgångsrikt marknadsför konsthantverk, osttillverkning, naturupplevelser och kanotfärder. Varèna är en mycket attraktiv plats för både fritid och arbete avslutade vice borgmästaren sitt anförande.
Dagen fortsatte med ett besök i det nyinvigda kulturhuset, som finansierats med kommunala, regionala och EU- medel. Vi möttes av en grupp ungdomar i vackra nationaldräkter, som sjöng litauiskiska folksånger á capella. Vi guidades runt i huset, som innehåller en teatersalong med högkvalitativ teknisk utrustning, konferensutrymmen, repetitionslokaler och kontor. En viktig del av verksamheten är att bevara bygdens gamla hantverkstraditioner och sånger samtidigt som man har evenemang som riktar sig mot den yngre publiken. Tvärs över gatan ligger biblioteket, en modern byggnad men tyvärr med ett litet ganska föråldrat bokbestånd och få datorer för besökarna.
Efter lunchen, som givetvis bestod av svampsoppa, for vi till naturreservatet Cepkeliai. Tillsammans med en engagerad och kunnig guide vandrade vi i skogen, tittade på rara växter, bär och svampar och fick lära oss om områdets ursprung och utveckling. En fantastisk utsikt över mossmark, skogar och berg mötte de av oss, som följde guidens råd och klättrade upp i ett högt utsiktstorn byggt vid kanten av ett vidsträckt träsk. Vi hann också med att besöka ett biodlarmuseum, där man visade olika varianter av bikupor. Mest fascinerande var de som fanns inne i trädstammar och trädstockar, Sedan urminnestider har det varit var mans rätt att samla upp honungen från just sådana naturligt skapade bisamhällen oavsett vem som är ägare till skogen.
I byn Marcinkonys gjorde vi en snabbvisit i hembygdsmuseet. Det påminde mycket om de hembygdsgårdar och hembygdsmuseer som vi har i Sverige. Många gamla bruksföremål, som använts i hushållet och i jordbruket fanns uppställda utefter väggarna och en del av rummet var möblerat som enkla bönder hade det förr i världen. Det är fantastiskt att se med vilken omsorg och kärlek människor ideellt vårdar sin orts kulturarv så att kunskapen kan gå vidare till nästa generation.
Dagen avslutades med en riktigt litauisk middag; svamprätter, sill, olika sorters sallader och kyckling. Allt sköljdes ned med olika ädla drycker. Till sist fick vi hemmagjord pepparkaka, kaffe och te. Då var vi så mätta att vi knappt orkade röra oss. Men Marcinkonys kvinnokör, vars medlemmar var mellan 70 och 80 år, sjöng gamla litauiskiska folksånger så medryckande att vi inte kunde låta bli att följa med upp på dansgolvet och delta i den virvlande ringdansen.
Jag håller med vice borgmästaren i Varèna. Skall man uppleva den genuina litauiska kulturen är det inte de stora utan de små städerna man skall besöka. Jag ser med förväntan fram emot att besöka den stad som blir nästa års besöksmål.
Margita Björklund - Göteborg
***
Litauiska föreningen i Sverige möter sina medlemmar samt utländska gäster i Kretinga
Datum: fredagen den 3 augusti 2007
Förra året startade Litauiska föreningen i Sverige en veksamhet vars syfte var att en gång om året presentera litauiska städer för Sveriges litauer, svenskar och andra Litauen-intresserade. Till årets evenemang inbjuds också litauer och deras vänner som är bosatta i andra länder för att tillsammans upptäcka Litauens historiska och berömda platser samt bekanta sig med varandra och umgås.
Förra året introducerades staden Sveksna som är en av de äldsta litauiska städerna och som år 2009 kommer att fira 500-års jubileum. Tack vare stöd från TMID kommer den berömda ladugårdsteatern från Sveksna också att presentera staden för Sveriges och Hollands litauer den 15 september.
I år går resan till staden Kretinga som sägs ha grundats av legendariske gotiske kungen Armon. I sägnen berättas det att han under 300-talet reste i området och blev förtjust i den pitoreska naturen. Kungen lät då bygga ett slott där. Kretinga nämndes första gången år 1253 i den Livländska ordens skrifter.
Staden Kretinga är känd sedan 1500-talet då den styrdes av släkten Kesgailos och andra adelsmän. År 1602 byggde adelsmannen Jonas Karolis Chodkevicius första kyrkan samt grundade franciskanermunkarnas kloster som är äldst i västra Litauen. År 1609 grundade han Karolstat (som staden hette under 16- och 1700-talen) som fick stadsrättigheter.
I Kretinga finns det många spännande sevärdheter, bland annat vinterträdgården, klostret och det gamla stadshuset som kommer att presenteras under evenemanget av kommunen.
Alla som är i Litauen i början av augusti och de som planerar att delta i evenemanget är hjärtligt välkomna till Kretinga den 3 augusti.Vi hoppas att ni tar med era vänner och bekanta. Allt som sägs under evenemanget kommer att översättas till svenska eller engelska.
Ni kommer att uppleva saker utöver det vanliga. Ett sådant tillfälle får man bara en gång i livet!!!
Mer detaljerad och praktisk information kommer att skickas till alla som anmäler sig till evenemanget via email valdyba@lietuviai.se eller per telefon till Virginija Langbakk 08-6980625, 070-5970680.
